Inför torrsättning

Jag funderade nästan på att åka ut och kolla till båten nu i helgen men stannade hemma. Det känns som ett klokt val. Båten ligger bra där den ligger och borde klara sig utan mig några veckor och jag har en massa andra saker att göra här hemma. Jag hade tvättid i går som jag inte kunde ignorera längre. Och jag borde ha pluggat, men det gjorde jag väl inte så mycket kanske, jag satt mest och kollade på golf, bloggade något som jag redan glömt och åt getost med flytande honung och valnötter. Usch, vad depraverad och förtappad jag är ibland! Men i dag har jag läst flitigt, ätit råris och tänkt på båten där den ligger ensam i blåsten och regnet.

Jag har fortfarande inte hittat, eller bestämt mig för, någon som kan laga masten. Jag hoppas på ett båtvarv i närheten men de tar lång tid på sig att bestämma sig och har inte hört av sig på över en vecka. Snart måste jag bestämma mig i vilket fall som helst. Jag kanske får köra in till stan för motor ändå. Det hade ju varit roligare att segla.

Jag har också fått lite olika bud om huruvida det alls går att laga masten med bibehållen hållbarhet. Jag får intrycket av att vissa menar mer eller mindre att jag borde kunna limma ihop den själv medan andra tycker att jag borde köpa en ny eller åtminstone en hel mast. Man kan köpa en ny rigg i aluminium också, en sådan går på drygt 37 000 kr. Jag vet inte riktigt, men jag tycker man borde kunna limma ihop en trämast med bibehållen hållbarhet om man gör på rätt sätt.

Blir det ingen ny mast de närmaste två veckorna måste jag köra båten in till stan. Jag har kollat lite som hastigast på sjökortet hur långt det är och försökt uppskatta hur mycket bensin det kan gå åt. Det är en liten motor utan trycktank och när jag körde hem från masthaveriet drog den knappt fem liter för en sträcka som är något kortare än halvvägs in till stan. Då räcker det om jag har med mig två dunkar om fem liter bensin och tankar på vägen.

Jag åker ut på torsdag kväll och har semester på fredag för att köra in till stan. På lördag morgon ska hon upp på land. Jag hoppas på fint väder, åtminstone på fredagen. Och sällskap, det vore kul att ha sällskap, det blir trist och kallt annars att sitta själv hela vägen in till stan. Fast det kanske inte är så kul att vara sällskap och sitta i en stukad träfolka som inte ens kan segla en hel dag när man inte behöver.

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: